Året jag väntade på

Hösten,som inledde hopp och längtan

och vintern-den långa-då jag väntade blitt.

Våren dock stördes av tvivel

och krav börjades resas mot jämlika mål.

På sommaren-den sköra-jag visste att snart

var ett år förspunnet och gått mentårar ej fälldes-för här fanns glädjen blott.

Nu ser jag med lika glädje fram att här är nu

hösten och livet kan börja,för nu är det hoppets och livets år vi spinner vår livstråd på.